För att snart kommer du bara vara någon jag brukade känna. Snart kommer du vara en främling och snart kommer jag glömma hur fin du är när du vaknar på morgonen. Hur dina läppar smakar. Jag kommer aldrig mer ta en promenad hand i hand med dig mellan gårdar och hus där du växte upp. Någon annan kommer att sova i din famn och någon annan kommer få dig att skratta. Och hur ont det än gör så vet jag att det kommer gå över. Det fanns tydligen en annan plan för oss.
Hejdå.
Lyssnar på Bruce Springsteen och försöker motivera mig till något alls. Hittade en bild där jag minns att jag var lycklig. Snart är det jul, jättesnart verkligen. Det är mycket diskberg, matlistor, uppsats och snor nu. Och julklappar. Och väldigt lite av allt annat, som egentligen är viktigare. Men det får bli efter nyår. Har jag hört.
The road is dark
And it’s a thin thin line
But I want you to know I’ll walk it for you any time
Tack Bruce.
